Våra kvalitetsprinciper

Utformandet av en bok kan liknas vid arkitektens göra, menade boktryckaren Joseph Moxon (1627-1691). Han hade då den klassiska arkitekturen i åtanke, vars teoretiska rötter leder tillbaka till antiken – till auktoriteter som Vitruvius (sista århundradet f.Kr.), som i sin tur stod i skuld till den pythagoreiska skolans matematiska upptäckter. Enligt Vitruvius måste en värdig struktur besitta tre stycken egenskaper, firmitas, utilitas, venustas; hållbarhet, funktion, och skönhet. Under renässansen, medan Gutenberg uppfann sin tryckpress, återuppväcktes stora delar av den antika världens lärdom, och dess estetiska teorier applicerades inte bara på byggnader utan även på böcker. 

    Under följande århundraden skulle alltså boktryckare som Moxon och mästertypografer som Fournier le Jeune (1712-1768) anstränga sig för att i böckernas formgivning fånga skönhetens matematiska språk. Ävenså på Marisma, där vi bryr oss lika mycket om bokens fysiska utformning – dess aristoteliska accidenser, så att säga – som om dess abstrakta, litterära innehåll. Med vår nya samling ser vi därför till alla tre egenskaper: 

​​

❋ Hållbarhet – boken behöver mer än en snygg omslagsbild; den behöver material och en konstruktion som håller för tidens tand.

❋ Funktion – en disponering och sättning som är ren, logisk och följsam.

❋ Skönhet – böcker vars fysiska egenskaper gör rättvisa åt det litterära innehållet.

 

Under senare tid har mycket av den klassiska bokkonsten fallit bort från massproduktionen, och den stora marknaden har successivt vant sig vid en mycket lägre standard; böcker där utlitias är det enda man har brytt sig om, bokens abstrakta innehåll – eller också limmade och trähaltiga utgåvor där det enda man har lagt krut på är omslagsbilden, liksom den pyntade fasaden på ett hus som varken är mysigt eller framtidssäkrat.

    På Gutenbergs tid sökte man återhämta den antika världens kunskap. På Marisma söker vi återhämta den klassiska bokkonsten, dess hållbarhet och dess skönhet. Medan storproduktionen går sin väg, väljer vi en annan, och anammar den traditionella boken genom att återknyta till arvet från Moxon och Fournier.